hur mycket tid sparar detta system verkligen på frågelistor

Var tidsbesparingen kommer från

Besparingen ligger inte i själva ifyllningen, utan i att man inte behöver söka upp svaren. För varje frågelista går det mesta av tiden åt till uppslagningsarbete: vem undertecknar, vilket certifikat hade vi igen, var finns BCP-dokumentet. Det uppslagningsarbetet gör du nu en gång, vid den första listan. Därefter känner systemet igen samma fråga — eller en variant av den, som vid de tio åtgärderna i artikel 21 punkt 2 NIS2 jämfört med en ISO 27001 Annex A-fråga om samma ämne — och förbereder svaret från kedjedossieren omedelbar. Du bekräftar med ja eller nej, i stället för att skriva om det.

Hur mycket det konkret sparar varierar beroende på lista och kund, och det föredrar vi att inte rapportera med en procentandel som vi inte kan underbygga. Det som däremot är strukturellt: frågor om antalet anställda, årsomfattningen eller etableringsländerna förekommer i praktiskt taget varje lista, oavsett om det är ett bank-, försäkrings- eller hållbarhetsformat. Det är precis de fält som efter första gången inte kräver uppslagningsarbete längre.

Varför listor överlappar varandra

Att överlappningen inte är en slump följer av källorna själva. VSME-basmodulen från EFRAG och rapporteringsskyldigheter enligt direktiv (EU) 2022/2464 (CSRD) begär i stort sett samma företagsdata som en bank- eller försäkrarsfrågelista: identitet, storlek, lokaler. Artikel 21 punkt 2 i direktiv (EU) 2022/2555 (NIS2) anger tio åtgärder som förekommer i nästan varje cybersäkerhetslista, ofta vid sidan av eller i stället för en hänvisning till ISO/IEC 27001 Annex A. Och grunddata som den lagliga namnet och registreringsnumret är redan fastställda enligt handelsregisterkungörelsen 2007 — du behöver aldrig rekonstruera dem på nytt. Eftersom den bakomliggande frågan alltid berör samma källdata är dossieren engångsarbete, och varje nästa lista handlar mest om att bekräfta.